Så har ännu ett nyår passerat. Efter ett år som, på mer än ett sätt, varit olikt alla andra. Både 2018 och 2019 var för mig tunga år, med stora förluster, och 2020 - ja, det har inte precis varit bättre.

Livet har lärt mig att tillvaron sällan är antingen bra eller dålig. Inte heller brukar allt lösa sig ”sedan” - då, någon gång i en framtid. Nej, jag vet att svartsyn och optimism existerar sida vid sida. Även ett år som detta har det funnits små guldkanter och många glada stunder. Resor - både kortare och lite längre. Vistelser i skog och vid vatten. Möten och samvaro. Renovering. Och så böcker och läsning, förstås! Apropå det här med att vända blad.

För detta år, Anno Domini 2020, går bland annat till historien som det år då min läskurva började vända brant uppåt igen, efter några år av alltför mycket tittande och lyssnande. Och ett sådant fantastiskt bokår som det var, dessutom! Jag arbetar i en miljö som ger mig tillfälle att dagligen hantera både nyare och äldre litteratur. Att packa upp böcker som tidigare endast passerat tryckeri och nätbokhandel är en väldigt speciell känsla. "Unboxing", dvs att packa upp, brukar man ägna sig åt på sociala medier - och unboxing är precis vad även jag till vardags får hålla på med. Öppna en färgglad kartong. Lyfta undan prasslande skyddspapper och frasande bubbelplast. Andas in doften av nya boksidor. Låta fingret löpa över ett alldeles slätt och blankt pocketomslag. Känna tyngden av en inbunden roman som vilar i handen. Allt detta är varje gång en sådan otrolig lyx, om än det nu inte dokumenteras och visas på Youtube...

Ett helt universum mellan två pärmar.

Min läsning denna jul har varit minst sagt mångsidig. Inspirerad av fjärde säsongen av den makalösa Netflix-produktionen "The Crown", vill jag på mitt eget sätt gräva lite djupare. Serien har nu nått fram till 80-talet, vilket innebär att jag själv har verkliga och högst levande minnen av det mesta från den tid då denna säsong utspelar sig. Thatcherism, gruvstrejker, IRA-bomber - och Charles och Dianas förlovning.

Jag går till källorna och söker upp originalklippen på Youtube för att kunna jämföra med rekonstruktionerna i TV-serien fyrtio år senare. Jag upptäcker att jag långt ifrån är ensam. Kommentarsfälten är fulla av glada tillrop: ”Hur många är här på grund av av ”The Crown”? - följt av ett antal hundra thumbs up till svar. Ja, det är bara att ansluta sig till skaran av likasinnade och räcka upp handen. Nördarna och entusiasterna. Vi med djuplodande specialintressen. Man är sällan fullt så udda som man inbillar sig och de sociala medierna är i stor utsträckning de introvertas arenor. Även om man ibland kan luras att tro motsatsen.

Från videoklippen går jag så vidare till litteraturen. Tomten visade sig vara mycket generös denna jul och gav mig den alldeles nyutkomna ”Battle of Brothers”, av Robert Lacey. Lacy är sedan länge en känd och framgångsrik författare av kungliga brittiska biografier och dessutom Chief Consultant till "The Crown". Inbunden - och en riktig julkaramell iförd rött och fint omslag. Fick kraftigt ransonera mitt läsande för att inte sluka den med hull och hår och belönades med ytterligare pusselbitar till en förståelse av detta ämne och av denna komplexa tid, som var så mycket mer än Charles och Diana. En tid som innebar svåra umbäranden för väldigt många människor. Den tid då jag själv som allra flitigast besökte de brittiska öarna. Den tid jag känner bäst.

Men nu vänder jag, i alla fall för tillfället, blad och fortsätter att färdas bakåt i tiden. För mitt julläsande har även innefattat ett par riktiga nostalgitrippar. Vi pratar barndom här och 60-tal och sådant som för alltid satte sin prägel på en liten bokslukande flickas ännu mycket receptiva hjärna. Läsning som försvann, men som genom ödet, och genom Bokbörsens försorg, nu åter finns i min ägo. Men mer om detta nästa gång.

Ha en fin januarivecka - och ett Gott Nytt År 2021!

/The Tea Lady