teochsympati.blogg.se

To see a World in a Grain of Sand

And a Heaven in a Wild Flower,

Hold Infinity in the palm of your hand,

And Eternity in an hour.

(William Blake)

Sommartider, trädgårdstider, semestertider. Tid för återhämtning. Äntligen!

Det finns former av trötthet som inte går att vila bort. Som snarare kräver nya vyer, nya intryck och nya initiativ – än horisontalläge på soffan veckovis i sträck. Ibland behövs inte så mycket för att energinivån så sakteliga ska börja stiga igen.

Trädgårdsarbete är något som för mig så här års genererar mycket glädje och energi. Det blir så påtagligt när man, som jag gjorde häromdagen, går ut i arla morgonstund, jobbar och sliter i ett par timmar – och direkt kan se resultatet. I alla fall om utmaningen ligger på en rimlig nivå.

För visst finns det stunder då det känns som att trädgården bokstavligen växer mig över huvudet och då försöken att tämja den kan liknas vid att gå i närkamp med ett lejon. Att äta eller ätas. Ett slit utan slut. Ett Sisyfos-arbete. A never-ending story. Det går aldrig att slutgiltigt känna sig färdig och belåtet luta sig tillbaka.

Men, roligt och tillfredsställande är det för det mesta ändå. Trädgården bjuder, mellan arbetspassen, på många stunder av frid och ro. I bästa fall kan det kännas som att ha sin egen lilla bit av Edens lustgård, med avskildhet, färgprakt, blomdoft och humlesurr. I alla fall under tidiga morgnar, då omgivningen ännu sover.

Att kunna vara ute och ändå vara hemma. Det är viktigt för mig och räcker långt. Men då och då behövs, som sagt, något annat än den välbekanta altanen att vila blicken på. Havet. Skogen. Staden. De vida vidderna. Det obekanta. Omväxling och balans. Precis som de flesta av oss behöver såväl tid för ensamhet som tid för samvaro med andra. Att finna jämvikt verkar vara en viktig faktor i människans liv.

Min förhoppning är just att sommaren för min del ska erbjuda lite av varje. Jag har inga högt ställda förväntningar. Det brukar vara bäst så. Men innerligt tacksam är jag över att vara en person som har förmågan att se äventyret i det lilla och i det nära. Att som, i dikten, kunna upptäcka världen i ett sandkorn och himlen i en blomma. Det har visat sig vara en stor tillgång under det gångna året.

Jag har massor att göra och oändligt långa listor att bocka av. Det känns viktigt att, precis som efter några timmars slit i trädgården kunna se ett påtagligt – om än kortvarigt – resultat. Beta av och bocka av. Känna tillfredsställelsen av att ha åstadkommit något – och däremellan unna sig stunder av lugn, frid och vila.

Ha en härlig fortsättning på sommaren!

/The Tea Lady