Den perfekta familjen...
Hösten har infunnit sig. Lästiden framför alla andra – och läslusten är på topp här hemma! Ständigt har jag näsan begravd i en bok och den farligt höga bokstapeln på mitt nattygsbord minskar stadigt för var dag. Dessa välsignade glansiga pärmar, sträva papper och miljontals ord och tecken, kommer förhoppningsvis att sätta en guldkant på mörka höstkvällar och gråa, regniga höstdagar och, i sällskap av koppar med tröstande te, hjälpa till att hålla oro och ängslan på behörigt avstånd.
Vad vore livet utan läsning?
Den perfekta familjen. Så betraktas de nog av många – prästen Adam, juristen Ulrika och deras nittonåriga dotter Stella. Adam och Ulrika som träffades redan på studentboendet och som har varit ett par alltsedan dess. Ett framgångsrikt par. I vått och torrt och i lust och i nöd har de hållit ihop. Numera utgör de, tillsammans med dottern Stella, en liten, intakt kärnfamilj i ett villaområde i den övre medelklassens Lund.
Man lever det goda livet.
Men bakom fasaden hukar sig problemen. Det som är belagt med skam och som man inte gärna pratar om utanför hemmets fyra väggar. Som den lilla Stellas vredesutbrott och aggressivitet, som den tonåriga Stellas gränslösa och utåtagerande livsstil, som de förödmjukande besöken på BUP, som lögner, otrohet och känslan av misslyckande och otillräcklighet.
Men när Stella anklagas för mord och hamnar i häktet raseras allt.
Bokens upplägg är välbekant och populärt inom den moderna spänningslitteraturen. I tre olika delar – ”Fadern”, ”Dottern” och ”Modern” – får vi ta del av huvudpersonernas respektive version av vad som hände den natten när Chris Olsen mördades.
Sida för sida kryper sanningen obönhörligen allt närmare.
Vad är rätt och vad är fel och var går brytpunkten mellan sanning och lögn? Ja, det är några av de frågor som väcks under det att historien trasslas ut och nystas upp.
Hur långt är vi som föräldrar beredda att gå för att skydda och hjälpa våra barn? Finns det överhuvud taget en gräns – juridisk, moralisk, etisk eller annan?
Nej, det tror jag inte. Inte för mig, i alla fall – och inte för Adam och Ulrika...
Som ung tillbringade jag själv en del tid i Lund. Tillräckligt mycket för att fortfarande ha stadens pittoreska gränder och söta små stenhus på näthinnan och för att hjälpligt kunna hänga med i geografin. En miljönörd som jag hade möjligen önskat mig fler beskrivningar av staden i sig, en stad som nu framskymtar endast då och då.
Fokus ligger istället på det psykologiska samspelet mellan Stella, Adam och Ulrika men även mellan bästisen sedan den tidiga barndomen Amina och hennes föräldrar som dessutom ingår i Adams och Ulrikas närmaste vänskapskrets. Kors och tvärs sträcker sig banden mellan dessa två familjer som känt varandra så länge.
Mattias Edvardsson är gymnasielärare i svenska och psykologi och det märks. Hans språk flyter på med en tilltalande lätthet. Han känner sina ungdomar och vet hur de tänker och fungerar. Ja, ända in under skinnet på dem kan han gå och in i deras hjärnor och förmedla deras tankar till oss på ett trovärdigt sätt.
”En helt vanlig familj” är en ovanligt bra spänningsroman! Läs den!
Trevlig helg!
/The Tea Lady
2 kommentar(er)
