teochsympati

Kärt, litterärt återbesök!
 
Det har varit mycket Norrlandsdeckare för mig på sistone. "Norrländsk Noir", ni vet. Visst har det varit härligt att få grotta ner sig i glesbygd, inland och tät, mörk granskog, men nu vänder jag kosan söderut igen. Till skåneslätten och, närmare bestämt, till den trevliga staden Lund. 
Karin Wahlbergs spänningsromaner ger mig alltid bra vibbar. Ända sedan den första boken i serien om poliskommissarie Claesson, numera stationerad vid Lundapolisen, och hans fru, kirurgen Veronica Lundborg, som kom för drygt tjugo år sedan nu har jag dragits till dessa böcker som en fluga till en sockerbit.

Debuten, ”Sista jouren”, har följts av ett tiotal ytterligare i samma serie. Vid sidan av dessa deckare, som jag själv genremässigt skulle vilja placera bland relationsdeckarna, har Karin Wahlberg, som själv är både utbildad lärare och läkare, även skrivit en serie romaner förlagda i 50-talets sjukhusmiljö samt några ungdomsböcker.

Efter de åtta första spänningsromanerna följde ett uppehåll på hela nio år innan en fortsättning på serien oväntat dök upp. "De drabbade" kom 2020 och nu har det alltså kommit ännu en efterlängtad ny del: "En god man", utgiven 2022.

               
 
Det är september i Lund, men sensommarvärmen dröjer sig ännu kvar. Claes Claesson, hans fru Veronica och de numera halvstora döttrarna Klara och Nora har, efter en inte helt okomplicerad flytt från Oskarshamn till Lund, nu acklimatiserat sig. Tillvaron i radhuset vid Elias Fries Park är trygg och livet flyter, med lite pusslande då och då, på utan större problem. Veronicas vuxna dotter, Cecilia, som skadades allvarligt vid ett brutalt överfall några år tidigare, har nu efter lång rehabilitering blivit i det närmaste återställd. Hon har dessutom hunnit bli både sambo och nybliven mamma.

En av dessa vackra sensommarkvällar hittas den framgångsrike och omtyckte barnläkaren Paul Klintman död i sin idylliska skånelänga i utkanten av Lund. Det rör sig inte om en naturlig död. Klintman har utsatts för kraftigt våld med ett trubbigt föremål, vilket har förorsakat dödsfallet.

Anhöriga och kollegor befinner sig i chock. Paul Klintman var en välrenommerad barnläkare, känd för sitt outröttliga arbete med att tidigt försöka upptäcka misshandel av spädbarn. En person som gjorde gott och som alltid stod på de allra svagastes sida. Vem kan ha hyst ett sådant gränslöst agg till honom – och varför?

Claes Claesson och hans team börjar lägga ett pussel av det som var Klintmans tillvaro. Särbo, exfru, två vuxna döttrar... I hans privatliv är det svårt att hitta ett rimligt motiv – och i hans professionella liv, som en välkänd barnläkare, uppskattad av både kollegor och patienter, om möjligt ännu svårare. Eller...?

”En god man” läser jag gärna med kartan nära till hands. Jag känner hjälpligt igen mig i Lund, men mycket har förstås både tillkommit och försvunnit under de decennier som förflutit sedan jag själv regelbundet frekventerade staden. Att kunna ta fram gator, miljöer och husfasader tillför, för mig, ett stort mått av autencitet och är något som jag nästan alltid ägnar mig åt under deckarläsning. Autencitet ger även det ständiga och välbekanta cyklandet. Längs vägar, på cykelbanor, under broar och viadukter. Till jobbet och från jobbet och ut bland byar belägna på slätt och åkermark. Med cykelhjälm på huvudet, matkassar på styret och jobbryggsäcken på ryggen. Livet i en studentstad för mången – såväl gammal som ung.

         
 
Ett lugnt tempo och en trivsam stämning bjuds vi på, både i den Claessonska familjen och i Karin Wahlbergs sätt att skriva, liksom mycken livserfarenhet och klokskap på köpet.

Huruvida Paul Klintman var en god man kan man, med facit i hand, förstås diskutera. Men att Karin Wahlberg är en god författare – därom råder inga som helst tvivel.

”En god man” är en välskriven, vardagsspännande, stämningsfull och insiktsfull deckare, som rör sig framåt i stilla mak. En bok att spegla sitt eget liv och samtiden i. Jag vill å det varmaste rekommendera den.

Trevlig läsning!

 

 

 /The Tea Lady