teochsympati

Vinter i repris
Söndagen överraskade med ymnigt och långvarigt snöfall. En sådan tur att jag inte behövde ta mig till jobbet, utan endast den lilla behändiga sträckan ut till mitt förråd - tur och retur.
Veckan som passerat har bestått av jobb och telefonsamtal. Det är mycket som omedelbart behöver göras i samband med ett dödsfall. Mycket är det också att ta ställning till inför det som kommer att bli del två av det här avskedet - dvs den begravning som ska hållas på annan ort och tidigast om ett par månader. Inte lätt att få ihop allt på en månad när man är en, visserligen mycket liten, familj - men en som är mer eller mindre utspridd över världen.
Efter några ofattbart kostsamma och i mitt fall fullständigt onödiga, sammankomster med en begravningsbyrå, är jag nu inställd på att helt och hållet själv stå för såväl logistik som regi vad gäller del två. Det mesta har fallit på plats och jag hoppas och tror att det kommer att bli det fina avslut som jag önskar för min mamma och för oss som ska ta ett sista avsked av henne.
Här hemma har en del av de av mammas möbler som togs till vara, fått flytta in hos mig, medan andra får tillbringa sin tid i förrådet. Allt efter principen att det som är enklast för mig att få in i det vid det här laget ganska välfyllda förrådet förpassas dit.
Nu står min morfars vackra hörnskåp uppe i ett av rummen på övervåningen. Vågade inte titta när de två flyttkarlarna, varav den ena säkerligen min egen ålder, sakta men säkert baxade den massiva möbeln uppför trappan i mitt lilla hus. Allt gick emellertid bra och jag tackade dem varmt.
Mammas lilla soffa - som jag tror att båda döttrarna är spekulanter på - står i förrådet, medan min gammelmorbrors byrå och ett par fina munkstolar med broderad sits fått flytta in. Det hela krävde förstås lite ommöblering och nytänk, men jag känner mig nöjd med resultatet och glad över att få låna dessa gamla möbler som alltid funnits i mitt liv. Låna dem fram till den dag då mina döttrar skaffar sig några mera permanents bostäder och en ordnad tillvaro. Det börjar väl bli på tiden, kan man tycka!
 Ha en fin marsvecka!
 
/The Tea Lady