teochsympati

Svemester som livets mening
 
Så börjar det bli dags att summera svemestern. Back to normal väntar runt knuten för min del. Känner inget särskilt inför det. Det är som det är. Älskar ju den frihet som ledigheten innebär. Men, med handen på hjärtat, så är det inte dumt med lite fasta rutiner i tillvaron heller.
Min julisemester har varit en av de regnigaste i mannaminne. Så känns det i alla fall. Det har inte gjort så mycket. Har uträttat stordåd på städnings- och rensningsfronten här hemma i min cottage. Nåja, en lätt överdrift, kanske, men ändå. Många projekt har påbörjats och en hel del har även avslutats. Så har t ex ett oräkneligt antal soppåsar med utrangerade, en gång i tiden viktiga, papper nu förpassats till den sopcontainer där de hör hemma. Så skönt! Det räcker så väl med det som är kvar.
Att inte dagligen kunna påta ute i trädgården utan att bli blöt och lerig från topp till tå, är väl det jag saknat mest under dessa sommarveckor. Liksom att, närhelst jag så önskat, kunnat sitta ute på altanen. Mina planer att förlägga det mesta av svemestertillvaron till trädgården kom dessvärre på skam.
En opålitligt väderlek, alltså, men de vackra dagarna har vi varit duktiga på att ta tillvara. Hemestrat så flitigt som vi bara kunnat. Upplevt så mycket både fint och spännande. Haft roligt och skrattat tillsammans. Ja, allt det där som semestern - och hela livet - egentligen i grunden handlar om. Oavsett årstid och oavsett var vi befinner oss geografiskt.
Dessutom har jag kunnat checka av ett flertal punkter på min  svemesterönskelista. För, vädret till trots, så har jag denna sommar: 
-Varit vid havet. Underbart och befriande!
-Vandrat på myrar. Magiskt och nostalgiskt!
-Suttit vid skogstjärnar. Se kommentaren ovan!
-Plockat hjortron. En handfull...
-Packat picknickkorgen fler gånger än jag kan minnas. Mitt favoritnöje, året om.
Men svemesterns absoluta höjdpunkt, då? Ja, det måste nog ändå ha varit roddturen på en liten mörk och lockande skogstjärn häromdagen. Belägen i ett naturreservat och omgiven av djup granskog, men också avgrundsbranta bergsstup med insprängda spännande små grottor. Nästan lite "Famous Five"-feeling, för den med fantasin och barnasinnet i behåll...
Men förvisso även något av en utmaning för mig, som inte gillar att vara vare sig på eller i vattnet. "Ramlar jag i nu, så drunknar jag. Klädsim klarar jag inte. Men det gör ingenting!", sa jag till Mr C, som lugnt och vant hanterade årorna - och i den stunden så menade jag det verkligen. Det var en kalkylerad risk. Det hade varit värt det.
Ibland måste även en fegis våga utmana faran, för att få något minnesvärt i gengäld. 
Ha en fin början på augusti månad!
 /The Tea Lady
#1 - Anonym

Nu har jag läst dina två senaste inlägg, om din semester/hemester/svemester. Så fint du verkar ha haft det! Dagsutflykter till skog och hav låter underbart. Vi borde skärpa oss lite med det. Men jag är ju ofta i skogen med Flicka i alla fall. Ha en skön avslutning på sommaren! /Lena